Är inte där jag är. Borde jag vara någon annanstans?

Vet inte om det är en tillgång eller ej. Oavsett vad, tolkar jag det som något positivt då den i många fall driver mig framåt. För er som undrar vad jag försöker säga så försöker jag säga det lite kryptiskt. Det är nog så jag är. Lite kryptisk. Huvudsaken är att jag förstår, för det är väl inte så viktigt att bli förstådd. Jo. Kryptisk. Vi har precis köpt tomt och det enda som finns på fyrkanten är ogräs, pinnar som visar tomtgränsen och en borttagen mäklarskylt. Då kanske ni tror att jag tänker på luftvärmepumpar, byggnadskreditiv och radonhalter. Jag roar mig med vilka kuddar som ska pryda soffan, vilken färg på putsen vi ska ha och hur charmant det kommer bli med fullt hus framåt småtimmarna. Det finns vissa som stör sig på detta. För det är inte riktigt praktiskt att tänka så som jag gör. Mitt bland mina kreativa utsvävningar står jag fast vid att delarna, det opraktiska, blir helheten och att helheten, det praktiska, är kombinationen av det opraktiska. Kryptisk. Så, så länge tränar jag på att vara där jag är för att samtidigt blicka fram och tillbaka mellan varven mot någon annanstans.